Att jobba hemifrån i pyjamas har länge ansetts oseriöst – som om kläder avgör kompetens. Det är en kvarleva från en tid då kontroll gick före resultat, då stämpelklockan styrde våra liv och närvaron på kontoret var synonymt med prestation.
Men pandemin förändrade spelplanen. För första gången på bred front testades idén om att arbete inte är en plats – utan en aktivitet. Nu när dammet har lagt sig och kontorslandskapen fylls på nytt, har en viktig fråga uppstått: Varför vill vissa chefer absolut ha tillbaka folk till kontoret?
Det handlar inte om produktivitet. Det handlar om kontroll.
Flera studier, bland annat en uppmärksammad analys av 137 amerikanska företag, visar att det inte finns något tydligt samband mellan återgång till kontoret och förbättrad finansiell prestation.
Så varför fortsätter vissa företag att kräva fysisk närvaro?
För att det ger ledningen en känsla av kontroll.
När aktiekurvan pekar nedåt och trycket ökar från styrelse och investerare, blir det frestande att peka ut distansarbetet som syndabock.
Men i själva verket är det ofta ledarskapet – inte medarbetarnas arbetsform – som behöver ifrågasättas.
Makt framför data
Företag som haft dålig utveckling på börsen är mer benägna att införa återgångskrav. Intressant nog visar forskningen också att det i högre grad är manliga vd:ar med en starkt auktoritär stil som driver dessa beslut.
Det är ett beslut grundat på magkänsla snarare än data. En fjärdedel av cheferna i en internationell undersökning erkände själva att deras återgångsbeslut inte var baserade på några konkreta analyser – utan mer på instinkt.
I en tid när data-driven decision-making är ett mantra, blir detta ett allvarligt svek mot både medarbetare och långsiktig affärsstrategi.
Medarbetarna säger ifrån
Vad händer då med de som faktiskt gör jobbet?
Flera exempel – från Amazon till Disney – visar på öppen revolt bland anställda. Tusentals underskrifter, öppna brev och intern kritik har blivit vardag när företag drar tillbaka friheten att välja var och hur man arbetar bäst.
Samtidigt rapporterar medarbetare som tvingas tillbaka till kontoret om minskat välmående, sämre balans i livet och lägre arbetstillfredsställelse.
Det är inte svårt att förstå varför: flexibilitet har blivit en självklar del av ett modernt arbetsliv. Att ta tillbaka den är som att backa in i framtiden.
Framtidens arbetsgivare har redan valt väg
Medan vissa fastnat i 2019, har andra företag gått vidare. Spotify, Airbnb och Atlassian är tre exempel på företag som erbjuder distansarbete fullt ut. De förstår att tillit, autonomi och anpassning inte är hot mot produktivitet – det är förutsättningar för innovation och engagemang.
Det är också ett faktum att företag som erbjuder flexibilitet är mer attraktiva för topptalanger. I en tid där kampen om kompetens är global, kan tvång att sitta på ett visst kontor mellan 9 och 17 vara ett självmål.
Källor:
https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=4675401
https://lianedavey.com/the-return-to-office-fight-is-about-control-not-productivity/
https://www.ox.ac.uk/news/2019-10-24-happy-workers-are-13-more-productive
