När sjukfrånvaron ökar i en organisation är det ofta HR som får frågan: ”Vad gör vi åt detta?” Men att enbart se sjukfrånvaro som en HR-fråga är att börja i fel ände. Sjukfrånvaro är inte bara siffror i ett system, det är en spegel av arbetsplatsens kultur. Och kulturen formas ytterst av ledarskapet och den arbetsmiljö som organisationen erbjuder.
Från statistik till kulturfråga
Visst är det viktigt att ha koll på sjukfrånvarostatistik och vid behov sätta in rehabiliteringsåtgärder. Men om diskussionen stannar där hamnar organisationen i ett reaktivt läge. Då hanterar man symptomen och inte orsakerna.
Arbetsplatser där medarbetarna känner tillit, rättvisa och respekt inte bara presterar bättre, utan också har signifikant lägre sjukfrånvaro än organisationer som saknar detta i sin kultur. Med andra ord: en kultur som får människor att må bra är också en kultur som minskar kostnaderna för sjukfrånvaro.
Arbetsmiljö är mer än ergonomi
När arbetsmiljö diskuteras tänker många fortfarande på höj- och sänkbara skrivbord, friskvårdsbidrag eller ergonomiska stolar. Men en modern arbetsmiljö omfattar betydligt mer än det fysiska.
Psykosociala faktorer spelar en avgörande roll. Att känna sig sedd, att ha tydliga förväntningar, att uppleva rättvisa i beslutsfattande och att kunna påverka sin arbetssituation är faktorer som direkt påverkar både engagemang och hälsa. Här blir kopplingen mellan arbetsmiljö, engagemang och sjukfrånvaro glasklar. När kulturen fungerar, fungerar också människor.
Ledarskapet som hälsostrategi
Många organisationer har fortfarande en bild av att hälsostrategi är något man hanterar genom HR-program. Men i praktiken är varje chef en hälsostrateg. Hur en ledare kommunicerar, prioriterar och agerar påverkar i högsta grad medarbetarnas välmående.
I företag som certifierats som Great Place To Work syns samma mönster: ledare som investerar tid i relationer, skapar förtroende och bygger inkluderande arbetsmiljöer minskar risken för både kort- och långtidssjukskrivningar. När medarbetare känner att deras chef bryr sig om dem som människor och inte bara som resurser, så ökar engagemanget dramatiskt.
Kostnaden för att inte agera
Sjukfrånvaro är inte bara en personalfråga, det är också en affärsrisk. Enligt Försäkringskassan uppgår de direkta kostnaderna för sjukfrånvaro till miljarder varje år. Till det kommer produktionsbortfall, minskad kundnöjdhet och svårigheter att behålla kompetens.
När en organisation ser sjukfrånvaro som en kulturfråga förändras perspektivet. Det handlar då inte längre om att ”få ner siffrorna” utan om att skapa en arbetsmiljö där människor vill vara, växa och prestera.
Så tar du kontroll över kulturen
För ledare och HR-chefer som vill angripa sjukfrånvaro på riktigt finns några tydliga vägar framåt:
- Lyft frågan till ledningsnivå. Sjukfrånvaro är en strategisk fråga för hela företaget, inte en operativ fråga för HR.
- Investera i ledarskapet. Utbilda och coacha chefer i att bygga tillit, inkludering och engagemang.
- Se helheten. Friskvårdssatsningar och arbetsmiljöinsatser är viktiga, men de fungerar först när de är en del av en hållbar kultur.
- Mät för att förbättra, inte för att kontrollera. Använd medarbetarundersökningar för att förstå orsaken till problemet och starta förbättringsarbetet utifrån medarbetarnas åsikter.
- Koppla kultur till affärsmål. Visa tydligt hur en stark kultur leder till minskad sjukfrånvaro, högre produktivitet och starkare employer brand.
En ledningsfråga, inte ett sidospår
Sjukfrånvaro är inte ett isolerat HR-problem. Det är en spegling av hur människor upplever sin arbetsmiljö, sina ledare och sin organisation. När företag förstår det, och tar kulturen på allvar, uppstår en dubbel vinst: medarbetarna mår bättre och verksamheten presterar bättre.
